Göran Bengtson död

Jag lämnar ordet till John-Henri Holmberg:

Göran Bengtson dog efter lång tids sjukdom den 23 november.

Göran blev 72. Han var född i Stockholm den 24 maj 1934 men studerade i Lund, där han bland annat var redaktör för studenttidningen Lundagård och blev god vän med Sven Christer Swahn. Göran blev så småningom fil lic med litteraturhistoria som huvudämne och började arbeta som kritiker och kulturskribent. 1959 utgav han boken ”Räkna ditt hjärtas slag. Modern engelsk lyrik” och tio år senare, 1969, ”Den amerikanska romanen efter första världskriget: från Hemingway till Joseph Heller”. Vid det laget var han sedan flera år fast medarbetare vid Sveriges Radio, där han bland annat stod för programserien ”Framtiden inför rätta: science fiction i dag”, som sändes i mitten av 1960-talet. Från radion gick han över till TV, först som producent vid kulturredaktionen, senare som kulturchef vid TV1 och därefter som programråd. Han medverkar för övrigt i en liten roll som studioreporter i en TV-scen i Jonas Cornells filmatisering av P C Jersilds roman ”Grisjakten”, 1970. 1981 valdes Göran in i Svenska Deckarakademin, där han också fungerade som ordförande under många år. Som litteraturkritiker var han sedan fyrtio år framför allt verksam i Svenska Dagbladet, men han skrev också bland annat om deckare i tidskriften Jury och om annan litteratur i många tidskrifter.

Kontakterna med sf-fandom inledde Göran mot slutet av 1960-talet. Han var sf-intresserad sedan barndomen, också han en gång läsare av fyrtiotalets Jules Verne-magasinet, och med början 1968 deltog han i många stockholmska sf-kongresser; under i första hand 1970-talet medverkade han relativt ofta i Sf forum, där han för övrigt begick sin fanzinedebut redan 1966, och Summa, men hans ofta mycket svåra skrivarblockeringar kom med tiden att hindra honom från att skriva annat än enstaka professionella texter. Den sf-författare som framför allt fängslade honom var Philip K. Dick, som han både träffade hemma hos Dick i Kalifornien och senare brevväxlade flitigt med fram till Dicks död. På liknande sätt var han också god vän med bland andra Brian W. Aldiss; så sent som för enstaka år sedan arbetade Göran med en genomgång av Sture Lönnerstrands författarskap, som fascinerade honom bland annat därför att Görans far var chefredaktör för veckotidningen Levande livet där Lönnerstrand på 1940-talet publicerade den långa serie sf-noveller som hänfört den mycket unge Göran Bengtson. Det tragiska är att många av Görans stora essäprojekt — med mig talade han om stora genomgångar av inom sf framför allt Dicks och Lönnerstrands verk, men också om annat han ville skriva, både som handlade om sf och om annan litteratur — under de senaste tio eller fler åren omintetgjordes av hans skrivkramp och dåliga hälsa. Men någonstans finns säkert ett omsorgsfullt hopsamlat och annoterat underlag till många insiktsfulla och välskrivna texter vi nu aldrig får läsa.

Göran Bengtson var en briljant men obarmhärtig kritiker, en förnämlig skribent, en rastlös, ständigt verksam människa svårt handikappad av den värsta skrivkramp jag upplevt hos någon jag känt, en orädd och stridbar debattör och en mycket sympatisk man. Skaran av svenska sf-kännare har med hans bortgång lidit en oersättlig förlust.

Bild: John-Henri Holmberg, 1968

Andra bloggar om: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: