Ny svensk sf-blogg: Filosofi, människor och science fiction

Göteborgsfanen Henrick Pålsson skriver om ”filosofi, etik, science fiction, politik, människan, framtiden, sexualiteter och annat som rör människans funderingar”. Än så länge finns det funderingar om sf, fandom och framtiden att hitta på bloggen.

12 svar

  1. Det här är intressant. Den här frågan om vad ett fanzine är och vad fanzines fyller för funktion blir mer aktuell. Kommer att tänka på Jim Kelleys profetior om Hugo för bästa bloggare.

    Det är onekligen ett sätt att göra sin egen grej, lite på samma sätt som ett fanzine. Fast inte riktigt.

  2. Varför håller (en del) folk fortfarande på med stenciltryckta fanzines?

    För mig var stenciltryck alltid en nödlösning, i brist på bättre och billigare alternativ…

    Internet ÄR alternativet. Det är bara nostalgi att klamra sig fast vid stenciltryckta fanzines som det ”äkta” fanniska uttrycket.
    Och SF-fans, av alla människor, borde verkligen veta bättre än så.

    -A.R.Yngve
    http://yngve.bravehost.com

  3. Det är ingen människa som håller på med stenciltryck längre. Kanske av tekniknostalgiska skäl, men inte för att kommunicera. Däremot finns det folk som gör fanzines — ofta på papper men ibland bara som pdf. En del tankar om varför kan man läsa här.

    Fast du fattar kanske inte grejen ändå, och slipper därmed enkelt undan att läsa vad som ges ut i fanzineform — till exempel alla mina mer genomarbetade artiklar, allt jag skriver som involverar personuppgifter, och alla artiklar jag värvar in från andra skribenter.

    För övrigt inser jag nu att du är den A. Yngve som nämns i vissa äldre kongressrapporter…

  4. OK, Åka, mitt missförstånd. Det var mycket länge sedan jag läste ett fanzine på papper. Har inte hängt med i utvecklingen. Ursäkta min okunnighet. 🙂

    Men så skriver du:
    ”Fast du fattar kanske inte grejen ändå, och slipper därmed enkelt undan att läsa vad som ges ut i fanzineform — till exempel alla mina mer genomarbetade artiklar, allt jag skriver som involverar personuppgifter, och alla artiklar jag värvar in från andra skribenter.”

    Förlåt så mycket att jag inte läst vad du gett ut i fanzineform — menar du på papper eller som PDF-fil? (Letade efter en PDF-version av Annien-fanzinet men fann den inte.)
    Jag har inte bott i Sverige på över 10 år — det är dyrt och besvärligt att få tag på pappers-fanzines där jag bor.

    Ja, det är förstås ”enklare” att ”slippa undan” fanzines som inte finns på Internet. Så lat jag är!

    Men vet du vad: om du lägger ut några äldre nummer av ditt fanzine i komplett form på Internet, så lovar jag att läsa dom. Hedersord!
    🙂

  5. Ligger mycket i vad du säger, Johan — mediet påverkar innehållet, och jag har grubblat en hel del över detta dilemma.

    Internet blir mer som en pågående konversation, medan det tryckta ordet har något ”avslutat” över sig.

    Inressant, förresten, att här brukar vi ett medium för att diskutera ett annat medium. Om diskussionen förts i samma medium (ett ”metamedium”?), hade resonemanget blivit mer eller mindre insiktsfullt då?

    Jag frågar detta för att jag tror att varje medium (eller uttrycksform) har en ”blind fläck”, en gräns för vad det förmår att uttrycka… och då är det bra att ha alternativa uttrycksformer i andra media.

    (Tack för länken till SFF-Bulla 141 ! Mycket intressant läsning om Turkiet. Ska definitivt leta upp DVDn med serien ”10th Kingdom” som du skrev om.)

  6. A. R. Yngve: Jag menar bara att om du tycker att pappersfanzines är föråldrad nostalgi som sf-fans borde begripa bättre än att syssla med, så är det faktiskt ingen som tvingar dig att läsa. Jag tolkade ditt uttalande som en åsikt: fanzines är onödiga, och därför läser du dem inte. Du förstår säkert hur jag kunde tolka ditt inlägg så.

    Jag vet också att du läser läst och tänkt i Annien, så det kan knappast ha undgått dig att jag ger ut ett fanzine. Det framgår också tydligt av fanzinets (fula, men dock) hemsida hur man gör för att få tag i det (i princip behövs bara att man ber om det, ju), och att det av princip bara ges ut på papper.

    Jag tvingar aldrig någon att läsa något, och jag fattar inte varför du ber om förlåtelse för att inte ha läst något som du själv inte har bett om att få läsa.

    Det vore mycket intressantare att diskutera min första fråga: exakt vad för sorts roll spelar bloggarna för kommunikation, sammanhållning och uttryck i fandom relaterat till fanzines, epostlistor och annat.

  7. Ja ja, och medan jag skrev det har ni redan börjat diskutera den roligare frågan…

  8. Är det inte skönt att den här konversationen förs i elektronisk form? I gamla tider hade detta lett till en fanzine-fejd som kunnat vara i flera veckor. Tempot i fandom var långsammare då…
    😉

    Folk har inte slutat läsa tryckta böcker bara för att det finns bloggar. (Fast jag har slutat köpa dagstidningar.) Naturligtvis har tryckta media ett existensberättigande. Men helt klart har elektroniska media förändrat sättet folk kommunicerar på…

    …eller..?

    På 1980-talet gjorde jag en tecknad serie (tryckt i stencil-fanzinet EN TIDIG STEN) där jag visade hur fandom år 2003 skulle använda Internet-chat och videokonferenser instället för tryckta skrifter.

    Poängen i serien var att trots all den avancerade datateknologin, så dominerades svensk fandom av samma gamla företeelse som på 1980-talet: det eviga, aldrig avslutade käbblandet mellan Anders Bellis och Ahrvid Engholm. Se där en profetia som slog in – tyvärr.

    För att besvara din fråga: bloggarna är ruskigt effektiva för att snabba upp och sprida kommunikation mellan fansen — man skulle kunna säga att SF-fandom nu, tack vare Internet, har flera miljoner aktiva medlemmar jorden runt. Debatten om SF, som tidigare fördes i en mycket begränsad krets, har nu formligen exploderat.

    Det som vi nu kallar fandom kanske bara är en rest av det ”gamla” fandom, och som fortsätter den diskussion som aldrig riktigt avslutades på 1980-talet… men detta är bara en hypotes.

    Vidare mot nästa fandom, i ett nytt medium….

  9. Jag citerar vad jag skrev i SFF-bullen 141, det är nog fortfarande min åsikt:

    ”Så varför ge ut fanzines? Det finns några vanliga svar som man brukar dra till med: Att ord på papper formuleras omsorgsfullare än ord i elektronisk form, vilket säkert ofta stämmer, trots att även de ord som trycks på papper numera — i likhet med dessa — skrivs på en dator, så det finns inget logisk mekanism bakom annat än att papper — förmodligen felaktigt — upplevs som mindre efemära än elektronisk kommunikation. Att ord på papper läses nogrannare och med mer eftertanke än ord på datorskärm. Det stämmer definitivt i mitt fall, men däremot är det enklare att kommentera dem elektroniskt. Trots det läser jag andras fanzines och minns dem bättre än inlägg på e-postlistor, så nog finns det en publik som fanzineutgivarna skriver för. Men det finns ett tredje argument för fanzines för mig. Material på webben utgör en allt större andel av den icke-skönlitterära text jag konsumerar. Tryckt text på papper sticker numera av i min textkonsumtion. Jag vadar genom e-text: Webbtidningar, e-postlistor, webbforum, diskussionsgrupper. Text jag läser på papper är däremot begränsad till Upsala Nya, Kalle Anka och ett par tidskrifter. Och fanzines. Fanzines sticker av.

    http://sfweb.dang.se/a/zines/bullan.pdf

  10. Det som vi nu kallar fandom kanske bara är en rest av det ”gamla” fandom, och som fortsätter den diskussion som aldrig riktigt avslutades på 1980-talet… men detta är bara en hypotes.

    En nonsenshypotes. Fandom är definitionsmässigt den grupp av människor som anser sig tillhöra nätverket fandom. Fandom är inte summan av alla som intresserar sig för sf eller ens summan av alla som diskuterar sf. Argumentera gärna för att fandom som nätverk kommer att dö ut, att den blivit irrelevant för att sf har blivit mainstream eller vad du vill, men påstå inte att folk är fans utan att veta om det.

  11. ”What if you were a fan and you didn’t know it?”

    Vilken bra idé till en novell eller roman! Tack för tipset, Johan. 🙂

  12. Jag är som bekant ny inom fandom…och ville med min blogg skriva så att andra kan läsa det jag skriver. Om detta är den nya sortens fanzine låter jag vara osagt. Men jag gillar de nya kommunikations möjligheterna som medför med internet. Jag har hittat sf-fans världen över tack vare internet. ”Världern har blivit en global by” efter McLuhan. Man skicka ett mejl vart man en befinner sig i världen snabbt och enkelt. Men som sagt min blogg är enligt mig ett forum där jag kan säga vad jag tycker om allt och då inte bara om fandom, science fiction utom även det som rör människans vardagliga funderingar.

Lämna ett svar till Åka Avbryt svar